Drömfångare på Trixter

 

VÄLKOMMEN!

Följer du projekt Drömfångare? 

Ingvar Örner- Jesus och Karolin Kent- Varelsen.

Det gör 4021 andra drömmare. 320 sömniga personer deltog i vårens drömsamtal, 42 drömböcker delades ut, 143 drömmar har samlats in hitills, en drömkarta har ritats av ett av de 22 barn som lekt i drömprojektet, 8 organisationer deltar aktivt. Nu fortsätter vi in i 2014.

Vi börjar nu på allvar bygga föreställningen SÖMNGÅNGARE som ska ha premiär i månadsskiftet Sept/Oktober 2014.

Regissörerna Petra Revenue och Karin Blixt.

Fiktionen har du kanske redan besökt? Vi öppnade den under hösten då detta hände;

-Karaktärerna bjöd på Kalas då det uppenbarades att Narko är försvunnen.

-Bruno har gett sin syn på sin relation med Narko och bjudit på fantastiska kakor.

-Kennet Lundin från Naturhistoriska har berättat om Paradoxmasken som tros vara livets ursprung i vissa kretsar som Narko gärna besöker.

Narkos och Brunos vardagsrum fylldes med gäster. Bla Professor i Psykologi Adrian Parker, som berättade om drömmar som farkoster mellan tider och världar.

Skådespelare Anders Lönnbro- BRUNO, Lars Andersson- PAN och Ingvar Örner- JESUS hemma hos Narko och Bruno på hennes överraskningskalas i oktober 2013. Var är hon?

 

En fantastisk kväll berättade Anders Lönnbro historien om hur han träffade Narko i deras ungdom. Karaktären Bruno är till stora delar skapad av Anders Lönnbro själv. Här berättade han om deras första möte. Om hennes parfym, syn på prostituerade- och antydde vad han själv tror har gått fel.

 

 Vem är NARKO?

 Kan man skapa en fullödig karaktär av flera människors erfarenheter och lära känna henne på djupet, utan att träffa henne? Det tar vi reda på nu. Det material, de samtal och de drömska besök vi gjort under våren utgör grunden för Narkos personlighet. Du kan vara med och bygga resten, du kan ge henne en av dina drömmar om du vill. Ett minne, en erotisk fantasi, en sorg. Du kan bli hennes vän eller brevvän.

Nedan en inbjudan till Narkos Födelsedagskalas som ägde rum på Trixter den 11 oktober. Tyvärr var hon inte där så hennes vänner fick fira utan henne. Nu måste vi ta reda på var hon är.

Kortet är tillverkat av Narkos väninna Petrina.

 Lars Andersson /Pan -talar med en ballongvarelse.

 Vad vet vi om henne idag?

 Narko är 70 år. Hon är socialdemokrat. Hennes favoritdjur är paradoxmasken eftersom hon är intresserad av alltings ursprung. Hon delar inte längre sovrum med sin man men har ändå ett rikt och varierat sexliv. Narkos största problem är att hon har svårt att hålla sig vaken. Hennes lägenhet befolkas redan av de mest märkliga varelser. En del kanske du känner igen, andra inte. Jesus gråter ofta vitklädd över köksbordet. Dock inte över Narkos synder utan över sig själv.

 

 

Nedan kan du läsa mer om själva projektets bakgrund där Sömngångare ingår som en slutpunkt.

DRÖMFÅNGARE

 Vad handlar Drömfångare om?

Vi började med viljan att undersöka följande; Fantasierna vi delar. Tvångsföreställningarna. Drömmarna. Arketyperna. I drömmen är vi alla lika, eller är vi det? Upplöser drömmarna klass, kön identitet? Har drömmen en egen estetik? Påverkas drömmen av åldrande?

Vilka broar finns mellan drömmen och det vakna livet? Är det konsten? Hur ser drömmarna ut just här och nu? Drömvärlden är en plats vi inte kontrollerar på samma sätt som den verkliga världen. Ändå kan vi tala om och gestalta den. Tillsammans.

 

DRÖMFÅNGARE- 2012-2014 

Imagebild för projektet; Francine Blackburn

För ett antal år sedan arbetade en av våra projektledare; Petra Revenue, på Folkteatern i Göteborg.  I 2 år samlade man ihop Göteborgares (infödda och inflyttade) berättelser om arbetsliv  och förhoppningar om framtiden. Berättelserna bearbetades och blev föreställningen Staden och Stjärnorna. (regi Niklas Hjulström, text Revenue och Hasse Karlsson)  En stor uppsättning där en del av dom som delgivit sina berättelser även deltog som amatörskådespelare.

Iden väcktes då på Teater Trixter att man skulle kunna göra ett liknande projekt men koncentrera sig på nattlivet istället. Alltså fokusera på människors drömmar. Vi befinner oss, under ett genomsnittligt liv, i drömvärlden i 7 år.  Vi drömmer i genomsnitt 100.000 drömmar. Men hur ser drömvärlden egentligen ut? Kan vi gemensamt gestalta den?

Projektet har även inspirerats av Aboriginal Dreamtime. Alltså urbefolkningen i Australiens drömtid. Här tror man att dreamtime är lika verklig som tiden i det vakna livet,och förutom myter om alltings uppkomst kan man här umgås när man sover. Träffa levande och döda- det finns till och med ritade kartor över drömvärlden. Man är övertygad om att det är en konkret plats som ser likadan ut för alla.

Vi breddar gruppen vi vill arbeta med. Vi har därför valt samarbetspartners med vidd. Se fliken med samarbetspartners.

På bilden nedan arbetar Vi på Röda Sten konsthall tillsammans med pedagog/konstnär Björn Westerlund och Ylleförskolans barn. På bilden syns även Drömfångares andra projektledare Karin Blixt.

Förhoppningsvis ser denna hemsida annorlunda ut varje gång du hälsar på. Här lägger vi in nya impulser som vi får skickade till oss, ideer som skrivs och som vävs. Vi kommer att fylla på och ändra med drömda bilder och erfarenheter.

Huvudarrangör för projektet är Trixter, www.trixter.se, men vår ambition är alltså  att knyta till oss konstnärer, organisationer och människor som är intresserade av att skildra den enda sfär vi inte har kontroll över: den drömda. Mer om detta på sidan;  Vad ska det bli?

Dreams are impartial, spontaneous products of the unconscious psyche, outside the control of the will. They are pure nature; they show us the unvarnished, natural truth, and are therefore fitted, as nothing else is, to give us back an attitude that accords with our basic human nature when our consciousness has strayed too far from its foundations and run into an impasse.” JUNG

Vi har ett kollektivt medvetande. Det tar sig uttryck i det faktiska fysiska samhället. Politiken och visionerna. Men det finns också ett kollektivt omedvetet. Det är fantasierna vi delar.  Tvångsföreställningarna. Drömmarna. Arketyperna. I drömmen är vi alla lika, eller är vi det? Upplöser drömmarna klass, kön identitet? Den drömska imagen, hur ser den ut? Har drömmen en egen estetik? Påverkas drömmen av åldrande?

DRÖMFÅNGAREN vill titta närmare på hur detta skikt av vårt  gemensamma väsen gestaltar sig. Hur ser denna vår drömvärld ut? Vad drömmer vi om? Vilka broar finns mellan drömmen och det vakna livet? Är det konsten? Vad finns det för förklaringar till att det omedvetna existerar? Hur kopplas drömvärlden till våra fasor och förhoppningar? Hur ser drömmarna ut just här och nu?

Det vill vi undersöka och arbeta med tillsammans.

  Jungs first Mandala

 

Bakgrund för den som vill fördjupa sig och bli inspirerad:

Begreppet kollektivt medvetande dök först upp hos den franske sociologen Émile Durkheim (1858-1917) för det faktum att det finns sedvänjor, uppfattningar, sätt att se på saker och ting, regler av olika slag osv, gemensamma för individerna i en grupp eller befolkning men oberoende av varje enskild persons medvetande. Begreppet används fortfarande i denna betydelse när man vill betona att det finns värderingar, föreställningar och attityder som många människor har del i.

Begreppet det kollektiva omedvetna infördes 1916 av den schweiziske psykiatern och psykologen Carl Gustav Jung (1875-1961) för att beteckna de  omedvetna sidor av psyket som är gemensamma för oss alla på samma sätt som vi har fysiska egenskaper gemensamma med alla andra människor.  Han kallade det kollektivt omedvetna även för de dödas rike och var under en period intresserad av att på övernaturlig väg upprätta kontakt med denna överpersonliga värld.

 Jung kom på idén om det kollektivt omedvetna i en dröm som han hade 1909. Han drömde att han gick in i ett medeltida hus där det fanns många rum, korridorer och trappor som ledde såväl upp som ner. Han gick ner i ett valv och därefter ner i en källare och trodde att han kommit ner i byggnadens lägsta våning. Men så plötsligt upptäckte han ett fyrkantigt hål i golvet och tog sig ner i det med en oljelanpa i handen. Där nere kom han in i ett antikt rum, kanske från romartiden, och där fanns också ett hål i golvet så att han kunde se ner i ett rum som var fyllt av förhistorisk keramik, skelettdelar och dödskallar. Han upplevde att han gjort en stor upptäckt. Därefter vaknade han. Efteråt upplevde han drömmen som allmän, neutral, inte personlig. Han drog då den slutsatsen att han upptäckt en värld som är överpersonlig, en värld som vi har del i som människor (fylogenetiskt) och inte individuellt (ontogenetiskt).

 

House of dreams by Lisa Yhont

Med denna dröm hade Jung inte endast fått idén till teorin om det kollektivt omedvetna. Han hade också kommit på en terapeutisk metod, som han kallade "aktiv imagination" (tyska: aktive Imagination, imaginative Gestaltung, eng: active imagination) som består i att låta det egna fantiserandet löpa fritt i myternas, sagornas och de religiösa riternas och symbolernas värld.

Vad är en dröm?

En dröm är ett förändrat medvetandetillstånd under sömn, en psykisk upplevelse, som oftast uppträder under REM-sömnen där den upplevs ha en berättande form. Mental aktivitet förekommer även under djupsömnen (slow-wave sleep), men är då nära nog statisk; det rör sig då mer om situationer än om historier. En dröm upplevs normalt sett som fullt verklig medan den pågår, men i samma ögonblick som den upphör faller den oftast i glömska. Ibland har man kvar ett svagt minne av till exempel en viss känsla man hade under drömmen. Om man väcks under själva drömsekvensen minns man oftast mer om drömmen. En ganska vanlig situation är att man vaknar om man t.ex. faller ner i drömmen och då kan det kännas som att man landar i sängen.

En särskild typ av drömmar är lucida drömmar (även känt som klardrömmar). När man drömmer en lucid dröm är man medveten om att man drömmer. Man kan också påverka händelseförloppet i större eller mindre grad. Lucida drömmar är mycket ovanligare än den vanliga typen av drömmar som alla människor drömmer varje natt. Man kan träna upp sin förmåga att få lucida drömmar, så att man kan få ett par tre lucida drömmar i veckan, men man kommer fortfarande drömma vanliga drömmar som vanligt (även om man oftare minns dem än vad "vanliga" människor gör). Det talas om att folk som får klardrömmar har stor hjärnkapacitet.

Tolkningar

Drömmar innehåller ofta detaljer som inte stämmer med verkligheten, och det har sedan urminnes tider varit lockande att försöka tyda dessa som en djupare innebörd eller som förutsägelser om framtiden. Ett känt exempel är beskrivningen i Gamla Testamentet av hur Josef tolkar faraos dröm som en förutsägelse om sju år av överflöd, följda av sju svåra år.

Sigmund Freud gjorde omfattande drömforskning och menar att drömmar är resultatet av inre konflikter mellan omedvetna lustar (främst sexuella) och spärrarna mot att utföra dessa önskningar. Dessa konflikter uttrycker sig i drömmarna som dold symbolik. Ett av Sigmund Freuds verk är Die Traumdeutung vilket översätts till Drömtydning. Die Traumdeutung handlar om Sigmund Freuds drömteori.

Edward T. Hall (1966) anser också att drömmarna är symboliska men att de uttrycker vad drömmaren tänker och att meningen således inte är dold. Varför skulle personen dölja sina sexuella lustar i sömnen?

Hobson J.A. (1988) har studerat aktiviteten i neuroner i det visuella systemet som förekommer när man sover. Denna aktivitet, menar Hobson, producerar både ögonrörelser (REM-sömn står för just Rapid Eye Movement-sömn) och fragmentala inre bilder. Drömmarna är resultatet av att hjärnan försöker binda ihop dessa fragmentala bilder och helt enkelt bli klok på dem genom att skapa små historier.

En annan teori är att drömmar fungerar ungefär som "träning" för riktiga situationer. Samma som att i flygolyckor brukar den största delen av de överlevande ha läst broschyrerna om hur man ska uppträda i en flygplansolycka, vill hjärnan förbereda kroppen inför kommande händelser; som hjärnan anser vara troliga.

En tillbakablick- ur ett specialarbete Av Maria Eriksson/Hedbergska skolan.

Frågan om hur och varför vi drömmer har i tusentals år fascinerat människan.
I gamla tider betraktades drömmar som ett övernaturligt budskap från Gudarna för att varna, råda och uppmuntra. De goda drömmarna var välkomna och man ägnade dem stor uppmärksamhet. De onda däremot, var demonernas verk och dem försökte man ignorera och undvika.
Drömmarna betraktades som Gudarnas knep för att vidarebefordra nyttiga och användbara upplysningar till människorna. En sådan hjälp från ovan betraktades som mycket åtråvärt.
En av de tidigaste inblickarna i ur människor uppfattat drömmar har man från Egypten i de sk. Chester Beattys papyrus. Denna "drömbok" tar upp goda och onda drömmar, idén om motsatser (om man drömmer om död, betyder det att man kommer att leva länge), associationer och ordlekar. Det egyptiska ordet bakdel är mycket likt ordet för föräldralös. Drömmer man att man visar sin bak, skulle det betyda att ens mamma eller pappa kommer att dö.


För att en människa skulle uppfatta sina drömmar krävdes det speciella invigningsövningar samt hjälp av präster som ägnade sig åt att framkalla och tyda drömmar. I Egypten kallades dessa präster "Herrar över de hemliga tingen" eller "Det dubbla husets skriftlärde ". Proceduren var ganska enkel. En sjuk eller oroad människa fick lägga sig och sova i ett tempel efter att ha fått dricka en dekokt som framkallade drömmar. Sedan tydde prästen drömmen och gav den sjuke det botemedel som drömmen föreskrev.

I Grekland började man mer och mer att tro på drömmen som läkande kraft. Det uppstod kulter som ägnade sig åt helande av sjukdomar. Metoden för att framkalla drömmar hade de tagit från egyptierna. En person i Grekland som ville framkalla en dröm gick till templet för att där, efter vissa offer och reningsriter, lägga sig och sova. Drömde man "rätt" dröm vaknade man frisk och helad. Guden Asklepios (den mest berömda av kroppens gudar) kunde komma till personen i gestalt av en skäggig gubbe eller en gosse. Guden kunde också uppträda i gestalt av en hund eller en orm som rörde vid den drömmande på det sjuka stället. Om den drömmande inte blev botad hade ceremonierna utförts på fel sätt och man var tvungen att genomföra det hela en gång till. De botade var helt övertygade om att det var drömmen som hade botat dem och därigenom ökades drömmarnas makt ytterligare.
Aristoteles var den som bröt med teorin om att Gudarna var upphov till drömmarna. Han menade att om Gudarna låg bakom drömmarna skulle de endast sända budskap till dem som kunde använda och ta lärdom av dem, dvs. kloka och förnuftigt tänkande människor. Aristoteles menade att drömmarna kom från sinnena och känslocentra. Man får då upplysningar om sitt psykiska och fysiska tillstånd. Syftet är att hjälpa människan att handla i sitt dagliga liv och göra henne uppmärksam på sjukdomar som hon ännu inte har erkänt i vaket tillstånd.
Platon hade en annan uppfattning. Han menade att medan vi drömmer kommer våra själar i kontakt med andra andliga väsen i världsrymden och de ger oss tillbaka det vi förlorat under dagen. Platon intresserade sig särskilt för hur drömmarna påverkade det dagliga livet. Sokrates tillbringade sina sista dagar med att översätta Aesops fabler till vers. När han tillfrågades varför han ägnade sina sista dagar år en sådan egendomlig syssla svarade han att han i en dröm uppmanats att göra det.

 Mer om dom som satte fokus på drömmarna i vår västerländska psykologiska sfär:

Freud

Sigmund Freud, (1856-1939) var en österrikisk läkare och han betraktas som psykoanalysens grundare. Han var den förste som vetenskapligt började att ägna sig åt det omedvetna och åt drömmar som han såg som "kungsvägen till det omedvetna".
År 1900 utkom hans bok Drömtydning där han redogör för hur han ser på drömmar och arbetar med dem.
Freud ansåg att materialet i en dröm mest består av bortträngningar av sexuella önskningar som kan föras tillbaka på barndomen då de ansågs som helt oacceptabla. En önskeuppfyllelse var den styrande kraften bakom drömmandet och då övervägande eller uteslutande av sexuell k araktär. Även drömmar som inte verkade ha något som helst erotiskt innehåll är enligt Freud sexuella önskedrömmar. Inom oss har vi nämligen en slags censur som hindrar oss från att fritt drömma fram t.ex. alla sexuella drömmar eftersom dessa ofta inte accepteras av medvetandet. Dessa drömmar kallas latenta. De latenta drömmarna skulle hindras av censuren om de inte "förklädde" sig så att de blir accepterade av medvetandet. Därför kunde även drömmar som inte hade någon sexuell antydning vara av sexuell karaktär.
Enligt Freud har drömmen som syfte att hindra den sovande från att vakna. Sexualdriften behöver ju inte väcka den sovande om kan omvandlas i en dröm där de sexuella behoven tillfredsställs. Om man vaknade under t.ex. en mardröm hade drömmen misslyckats.
Den metod som Freud använde i bearbetningen av drömmar kallade han fria associationer. Drömmaren ligger ned och associerar fritt till alla detaljer i drömmen. Det blir då möjligt att tolka symbolerna i det latenta dröminnehållet och förstå de bakomliggande barndomskonflikterna.
Freud arbetade med fasta symboler av sexuell karaktär. Alla långa och spetsiga föremål, t.ex. knivar och torn, symboliserade det manliga könsorganet och alla ihåliga föremål som väskor, hål och grottor symboliserade det kvinnliga.

Carl Gustav Jung

Carl Gustav Jung (1875-1961) var grundaren av den analytiska psykologin. Han föddes nära Basel i Schweiz och var större delen av sitt liv verksam som privat psykoterapeut i Kusnacht. Under några år hade han ett samarbete med Freud, men efterhand tog han allt större avstånd från hans teorier om drömmar och från hans uppfattning om psykoanalysen.
Jung trodde att drömmar är budskap, försök till kommunikation från det undermedvetna. Han ansåg att drömmarna kunde ha flera praktiska och nödvändiga funktioner och att de på något sätt var besläktade med filosofernas funderingar genom att de försöker få svar på livets mest jordnära mysterier. Han trodde också att drömmandet mycket väl kunde pågå även när vi inte sover.
"Det är fullt troligt att vi drömmer hela tiden, men att vårt medvetande gör så mycket väsen att vi inte märker det." Till skillnad från Freud trodde Jung att drömmarna kommunicerade på ett direkt och konkret sätt, det fanns ingen anledning till att drömmarna skulle vilja leda oss på villovägar menade han. Han trodde helt enkelt inte på den censur som Freud beskrivit. Enligt Jung handlade drömmarna om mer än bara upphov och orsaker. Han tyckte att de hade en förgripande och framåtblickande funktion: att hjälpa drömmaren att forma framtiden. 4
I bearbetningen av drömmarna förde Jung i första hand en dialog med patienten. Terapeuten och patienten skulle ha lika stor del i dialogen. I motsats till Freuds fria associationer utnyttjade Jung den metod han kallade amplifikation. Med det menas att drömmaren associerar och försöker finna likheter till de enskilda beståndsdelarna i drömmen så att dröminehållet vidgas och berikas. Därmed blir drömmaren medveten om drömmens omedvetna bildvärld och betydelse.

 

Några begrepp:

Sömnen

Sömnen har i alla tider fascinerat människan, antagligen för att vi drömmer under sömnen. Sömnen behöver vi för att kroppen ska kunna hämta sig, detta förmodar man i alla fall, men det finns inga fysiologiska bevis för detta.
Vissa forskare tror att vi sover för att vissa ämnen (olika ämnen har föreslagits men inga bevis finns än) samlats i hjärnan under vaket tillstånd och till sist framkallar sömn. Andra menar att det helt enkelt är en anpassning till livet på jorden. När det är mörkt är det mindre farligt att sova eftersom man då syns sämre. Människan har också begränsad synförmåga i mörker vilket gör det lämpligare för henne att vila under natten. Detta sätt att se på sömnen kan sägas vara ett resultat av den darwinistiska utvecklingen.
När vi går in i sömnen kopplas vi automatiskt från yttervärlden. Det sker genom avkoppling av våra sinnesorgan och genom att viljekontrollen över vårt rörelsesystem avbryts.

Att vi behöver sömn råder det inga tvivel om. Om en person berövas sömnen visar det sig dock nästan inte alls på förmågan att utföra fysiskt arbete, inte ens efter fem dygn utan sömn. Däremot påverkas den psykiska förmågan mer. Koncentrationsförmågan försämras avsevärt, särskilt när det gäller tråkiga och enformiga uppgifter. Efter ca. tre dygn utan sömn får de flesta beteendestörningar. Man blir lätt irriterad och talet kan bli osammanhängande. Man har lätt för att göra feltolkningar av olika synintryck.

Professor Nathaniel, en världsberömd sömnexpert, ledde en serie försök som gällde småbarns sömn. En av hans studenter, Eugene Aserinsky, såg vid ett försök att ett spädbarns ögon rörde sig under korta tider av sömnen. Man utförde sedan försöken på vuxna och fann samma fenomen.
Man fäste elektroder på försökspersonens kranium och dessa förmedlar signaler från hjärnan till en sk. EEG-apparat. Signalerna förstärks sedan en miljon gånger så att de kan omvandlas till ett kurvdiagram som man kan tyda.
Nathaniel Kleitman och Eugene Aserinsky kom fram till att det finns fyra olika EEG-stadier, från vaka till djup sömn.

Stadium 1 anses vara det stadium som man sover lättast, ett slags mellanting mellan sömn och vakenhet. Detta stadium är det som mest liknar vakenhet.
Stadium 2 är det första riktiga sömnstadiet och stadierna 3 och 4 är de stadier där sömnen är som djupast.
Dittills hade man antagit att denna sömncykel började med stadium 1 och sedan en gradvis övergång till stadium 4, där sömnen var som djupast. Sedan ett gradvis återvändande till stadium 1 följt av uppvaknandet i slutet av sömncykeln. Men så var icke fallet. Man gjorde den upptäckten att under de 7-8 timmar av normal sömn så förekom fyra eller fem perioder av "uppdykande" från de djupare sömnperioderna tillbaka till stadium 1.
Försökspersonen passerar snabbt stadium 1 och fortsätter genom stadierna 2, 3, och 4 innan uppstigningen till genom stadierna 3 och 2 börjar och han kommer tillbaka till stadium 1 igen. Det är i detta stadium som de flesta drömmarna inträffar. Den första drömperioden kommer efter ca en och en halv timme. Han tillbringar ofta inte mer än några minuter i detta stadium innan han åter faller ned i djupare sömn och cykeln börjar om. De perioder som den sovande tillbringar i stadium 1 blir allt eftersom längre. Varje cykel räcker i ca. 90 minuter.
Kleitman och Aserinsky upptäckte också att stadierna 2, 3 och 4 karakteriserades av långsamma ögonrörelser medan perioderna av uppstigande till skede 1 nästan alltid kännetecknades av snabba, ryckiga ögonrörelser. Man upptäckte också att dessa ögonrörelser rörde sig samtidigt åt samma håll, ungefär som att den sovande tittade på en tennismatch. Dessa ögonrörelser kallas Rapid Eye Movements, REM. De långsamma ögonrörelserna kallas Non- Rapid Eye Movements, NREM.
För att veta när den sovande drömde gjordes försök genom att väcka de sovande under REM- perioder och under NREM- perioder. Resultatet blev att hela 80% av de väckta under REM- perioderna kunde livligt och detaljerat redogöra för vad de drömt. Endast 7% av de som blev väckta under NREM- perioderna kunde återge vad de drömt.
Detta resultat gav stor uppståndelse bland forskarna eftersom man inte tidigare kunnat ta reda på hur ofta en person drömmer, när en person drömmer eller hur länge en dröm varar. Detta var nu möjligt.

 

Definitioner av dröm

En dröm kan utlösas av en eller flera aktuella händelser. Dessa händelser brukar kallas dagsresten och de spelar en roll genom att väcka upp ekon ur vårt medvetande. Det kan omfatta händelser från ett nära förflutet och behöver inte bara vara händelser från dagen före drömmen.
Man ska ha i åtanke att det finns många definitioner av ordet dröm. Den som Kleitman använde sig av liknar i så fall Calvin Halls definition.

"En dröm är en följd av bilder, främst visuella till sin natur, vilka upplevs under sömnen. En dröm innehåller vanligen en eller flera scener, flera olika personer utom den drömmande uppträder i den, samt en sekvens av handlingar och växelspel mellan olika personer, vanligen också den som drömmer. Drömmen liknar en film eller en pjäs i vilken den som upplever den är både deltagare och åskådare. Även om drömmen är en sinnesvilla, eftersom händelserna i den inte inträffar i verkligheten, uppfattar den drömmande dem som om han såg något som är verklighet."
Vid ett annat experiment, där definitionen på ordet dröm var "varje beståndsdel i ett speciellt själsligt innehåll", steg drömmandet under NREM- perioderna till 54% mot Kleitmans 7%. Problemet förvärrades ytterligare när definitionen på drömmen löd "allt som passerar genom sinnet" vid uppvaknandet, i det fallet resulterade hela 74% av NREM- uppvaknandena i "dröm"- rapporter.

REM- och NREM- drömmar

Analyser har försökts göras av REM- och NREM- drömmar. Man har upptäckt att drömrapporterna från REM- perioderna var mer känslobetonade och innehöll mer kroppslig aktivitet än NREM- rapporterna. De var också mer detaljerade och drömmen innehöll fler scener och var vanligen mer dramatisk. De överensstämde mindre med nyligen inträffade händelser och de var mer förvrängda än NREM- drömmarna. Vissa forskare har känt sig frestade att kalla NREM- drömmarna för tankar och REM- drömmarna för riktiga drömmar.
REM- sömnen kallas också paradoxal sömn eller parasömn eftersom hjärnaktivitet, adrenalinnivå, puls och syreförbrukning då mest liknar vad man finner när vi är vakna. Däremot inträder en generell sänkning av muskelaktiviteten och det tycks bara vara ögonmusklerna som rent fysiskt deltar i drömmens händelser. Man har kunnat bevisa att när drömmarna är som livligast produceras inhibitorer, ett slags ämne som hämmar och förhindrar kemiska reaktioner, med uppgift att förhindra att musklerna agerar utifrån vad de gör i drömmen. Det kan vara denna faktiska förlamning som gör att vi i vissa drömmar kan känna att vi inte kan springa, att vi vill gå men sitter fast i lera eller vatten eller att vi försöker skrika utan att det kommer ett enda ljud.


Olika sorters drömmar

Lucida drömmar

Lucida drömmar, eller klardrömmar som de också kallas, är drömmar där man i drömmen är medveten om att man faktiskt drömmer. Det finns flera klara skillnader mellan lucida drömmar och "vanliga" drömmar. De lucida drömmarna tycks vara fria från de oförutsedda inslag och den osammanhängande handling som ofta kännetecknar vanliga drömmar. I den lucida drömmen kan drömmaren ha tillgång till vakenhetens alla minnen och tankefunktioner och känner kanske inte någon speciell skillnad mellan sömn och vakenhet. Framför allt är drömmaren medveten om att han eller hon drömmer. 9
Många lucida drömmar föds under mardrömmar, beroende på att drömmaren försöker väcka sig själv. Många drömmare som känner sig hotade i drömmen försöker lugna sig själv genom att påminna sig om att "det är ju bara en dröm, jag kan vakna när jag vill". Den lucida perioden i sådana drömmar är ofta mycket kort och leder nästan omedelbart till uppvaknande.
Lucida drömmar har ofta ett mera realistiskt innehåll än andra drömmar. Drömmaren upptäcker att det är en dröm när han lägger märke till något orimligt i drömmen eller att någon realistisk detalj fattas. När detta genomskådande inträffar, kan drömmaren göra ett försök att kontrollera drömmens gång.

Besläktad med den lucida drömmen är den ibland oroande drömupplevelsen som kallas falskt uppvaknande. Dessa drömmar är levande och klara på ett sätt som påminner om de lucida drömmarna, men drömmaren är ändå inte medveten om att han drömmer utan tror att han är vaken. Han kan drömma mycket detaljerat om hur han kliver upp, tvättar sig, äter frukost och ger sig iväg till arbetet bara för att senare vakna upp på riktigt och då måsta "göra om" allting en gång till. Klardrömmar har varit till stor hjälp för forskare som försökt besvarat frågan om händelser i drömmen tar lika lång tid som i verkligheten. Forskare har kommit fram till att drömtiden är ungefär densamma som verklig tid. Drömmen kan utelämna betydelselösa avbrott som tar tid i det verkliga livet, men det är bara på detta sätt som drömmen kan vinna över klockan.

Sexuella drömmar
Sexuellt bildspråk intar en framträdande plats i vårt drömliv på grund av den viktiga roll sexualiteten spelar i våra liv, de sociala hämningar och fördomar som regerar den och de problem som ofta uppstår i samband kring sexuella behov. Dessutom är det sexuella behovet det enda som kan bli tillfredsställt i en dröm. Under puberteten kan pojkarna få en sädesutgjutning under en sexuell dröm och flickorna kan få upplevelsen av orgasm. Denna sortens drömmar har sällan sitt ursprung i någon sexuell handling i verkligheten.
Förekomsten av sexuellt bildspråk i en dröm kan bero på allt möjligt som för tillfället sysselsätter drömmarens tankar. Det kan gälla direkta sexuella behov, men det kan också vara ett uttryck för längtan efter närhet till en annan människa.

Återkommande drömmar
Drömmar med ett bildinnehåll som påminner om tidigare drömmar förekommer inte så ofta. Sådana drömmar har att göra med ett återkommande problem i drömmarens liv, som inte funnit någon lösning. När problemet är löst brukar drömmen upphöra att återkomma. Dessa drömmar handlar ofta om något som gått förlorat, t.ex. en trygg hamn eller en källa till njutning. De kan också handla om sökandet efter en förlorad relation som betytt mycket.

Sanndrömmar
Sanndrömmar kallas även för spiritistiska drömmar. De innebär att man drömmer något som man sedan upptäcker händer i verkligheten. De flesta sanndrömmarna har med människor att göra och handlar om olyckor. En medlem i drömgrupp kom en gång tårögd till drömgruppen och berättade att hon drömt att hon hittat ett brev i bröstfickan på sin makes sportkavaj. Trots att hon vaknat innan hon fått reda på vad som stod i brevet blev hon mycket orolig. Efter att maken gått till arbetet tittade hon i bröstfickan och fick till sin förskräckelse se ett brev från en flicka som hon aldrig hade hört talas om, ett brev som tydligt visade att flickan och maken hade en kärlekshistoria.
Många av de som säger sig ha haft spiritistiska drömmar är mycket kända personer, t.ex. Charles Dickens och Mark Twain. Mark Twain bevittnade i sin dröm sin älskade yngre brors bortgång.

Mer om drömmar och drömtid;

I australien drömmer urbefolkningen fram sin värld. Sin skapelsemyt och sin bild av hela universums ordning. Man kan resa i drömmen och innan man föds liksom efter man är död befinner man sig i drömtid. Nedan ser du en karta som föreställer hur denna drematime- värld är organiserad.

 

http://www.crystalinks.com/dreamtime.html  Kopiera denna länk och läs mer om Aboriginal Dreamtime.

OM DRÖMFORSKNING I JAPAN

Nu kan japanska forskare plocka ut bilder ur din drömmar. Forskningen närmar sig nu det stadiet att de kan visa dina drömmar direkt på en bildskärm.

Forskarna vid ATR Computational Neuroscience Laboratories kan än så länge bara plocka ut enskilda bilder ur huvudet på en sovande människa. Genom att visa testpersoner ungefär 400 bilder och sedan registrera hur de hjärnsignaler som uppstår när en person ser en bild har forskarna kunnat skapa ett kodsystem för att tyda hjärnans signaler på en person som drömmer. Forskarna visade även skrivna ord och lyckades genom hjärnsignalerna tyda vad en person läst för ord.

Nu hoppas Yukiyasu Kamitani, som leder forskningen, att nästa steg ska vara att kunna spela in hela drömmar, och sedan spela upp dem igen.
– Genom den här tekniken kan det bli möjligt att spela in och spela upp subjektiva bilder som vi upplevt i våra drömmar, säger en talesman till brittiska Daily Mail.

Resultaten av testerna visade sig att den vanligast känslan människor upplever i sömnen är ångest.

 
Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)
[ X ]

Ägaren av denna hemsidan har inte loggat in på över 6 månader.

Är detta din hemsida? Logga in här för att ta bort denna rutan.

Eller starta din egen hemsida med N.nu: